And so do I just sit, only forever collecting dust.

Idag var det sista skoldagen och det spenderades med pepparkaksbakande med klassen samt utdelning av betygen. Detta tycktes vara en underdrift av firande så jag, Emma och Eva spenderade eftermiddagen med att spela Super Mario i timmar. Trevlig dag, trevlig jul, trevlig klass.



©ValeriaValdes

Ny design, samma blogg. Bredden har förändrats för att få fram min fotografi på ett bättre sätt. Lite mer deprimerade färger för att inte väcka uppmärksamheten från bilderna och konsten. Det är simpelt, men nog fan tog det sin lilla tid.

I  torsdags så var vi i min skola lediga. Detta firade jag med att sitta uppe hela natten med 2 vänner och spela Mulle Meck (Bygga hus! Den bästa av dem), Sims 2 och Monsters Inc. Nog visst var det härligt, den underbara dialekten som Mulle har var nog för att spela hela natten då min egna mor vaknade för att åka till jobbet och man var fortfarande i gårdagens kläder.

Vad mer kan ha hänt? Jo! För endast en veckas tid sedan så har jag börjat kolla på Dr Who och nog är det första gången en serie har lockat mig så ofta. Den nionde doktorn är en strålande person som man vill spendera livet med och inte nog med att det är kul och underhållande utan episode 8 fick mina tårar i mängder.


(endast några timmar efter att ha kollat på 8:nde avsnittet, fortfarande helt förstörd)

...

Snart är det även jul. Björn & co (Kodjo?! David?! Ola?! Ahmed?!) och Freddie Wadling ska ses troligtvis nästa år. Förhoppningsvis så kan Blink 182 och Mika joina den planeringen. Får se till att ladda med pengar då det kostar att vara lycklig.

AAAAAAAAAAAAAAAAWYEAAAAAAAAAAAAAAAAAH

Det är typ som att önskelistan till jul blev;


(fast jag vill fortfarande ha Frank okay)

Jag skulle vilja ge lite 'heads up' ang. mitt liv men jag tänker desvärre utelämna mitt "förlåt för för lite bloggande" för vem vill egentligen läsa sånt?

Saker är bra. Eller ja, inte bra men de kunde helt klart ha varit värre. Jag skulle just i denna sekund kunna sitta i käften på någon arg drake som beslöt sig för att "tja, en chilenare till brunch är aldrig fel", alltså det kunde vara värre.

Efter många utskällningar och förolämpningar så beslöt jag mig en gång för att aldrig mera öppna mig för någon. Därför tänker jag ej skriva det i denna blogg, men jag känner att en ren och skär sammanfattning om livet nu är väl ändå något alla förtjänar vilket är somsagt, det kunde vara värre.

.       .      .

Det är nästan som på tecknade serier då efter något livshotande ögonblick som side-kicken brister ur sig ett "det kunde va' värre", och sedan börjar det regna.

Jag hoppas att regnet slutar falla samtidigt som jag hoppas att det bara slukar mig hel och det enda som blir kvar är en lätt dimma över min Norrköping stad, som ett minne för det lilla jag var, och de stora förhoppningarna över det jag kunde ha blivit.

thump thump thump
BOOM
. . .
then there's only silence

I’d recommend everywhere else in the internet aswell. You don’t know how far they’ll go

Anledningen till att min blogg har varit nerstängd i nästan en månad är pga hälsoskäl. Jag har bloggat under tiden, men jag har även fått radera flera inlägg då de helt enkelt var fyllda av ilska och inget som ska finnas här.

Men bloggen är tillbaka och jag förväntar mig att behålla den ett längre tag.

We'll see hur det går här~

Jag anser att det börjar bli allt för vanligt att jag råkar stötta på ett hejdå inlägg i internet. Jag har sett så många människor som skrivit hur dåligt de mår och hur mycket de vill bara försvinna från jordens yta. Jag har fått läsa så många hejdåbrev och sedan inte fått höra något mera från den personen. Jag har aldrig stått dessa personer nära och visserligen kanske vissa överreagerar och kommer tillbaka efter 15 minuter. Men det gör ingen skillnad. För då har personen kommit till en punkt då den faktist vill det, då det känns som den enda utvägen, att de kommer över det några timmar efteråt finns inte för de har ändå varit så nära till att skada sig själva eller i värsta fall ta sina liv.

Jag har skaffat ett nytt simkort med ett nytt nummer som jag tänker göra offentligt.
0700228753 kan man ringa mellan kl 18.00-19.00 om jag inte skriver något annat här först. Du får vara helt anonym och numret går under comviq. Jag lyssnar på allt!

Och kom ihåg, det finns de som vill lyssna och de finns de som vill vara där för dig. BRIS har 600 frivilliga som även har erbjudit sig att jobba jul och nyår. Och trotts att 600 kan vara så lite för en sådan bra organisation så är det faktist genuina människor som bryr sig.
Tveka inte att 'speak up!' för det finns alltid någon som vill hjälpa dig.

BRIS
flicka.nu
Ellen/Allan
Ung & Dum
Rädda Barnen
FRIENDS

Om du är för blyg så mejla gärna valerianatasha@hotmail.com eller kommentera med din mailadress så kan jag chatta med dig.

Endast fått sluta när laptopen lägger av och måste laddas :(((((



#BESAAAAAATT  #sensitiveanimenerdproblems~

Jag är så trött på att bo i ett samhälle full av hycklare med dubbelmoral.